2 oktober 2017

Mycket hemskt som händer nu

Trots att jag inte var på plats har jag hela helgen känt mig lite nedslagen av enbart tanken på att det skulle ske en stor nazistdemonstration mitt under bokmässan. Hela jag bara värker av tanken att de ens får tillstånd. Varför kommer nazister allt närmare oss? Varför får de stå på bokmässan? Varför får de demonstrera mitt i Göteborg? Varför? Allt de står för är hat, utrensning, DÖD. Nazism är mer än hets mot folkgrupp. Vi kan inte tillåta att de syns, att de finns, att de får plattformar. Aldrig! Så där börjar jag. Jag förstår inte varför de ens får chansen att visa upp sig.

Under lördagen när bilder och filmer började läggas upp på instagram blev jag kall. Vem som hels hade ju kunnat förutspå att nazister inte bara går där lugnt på gatan. Nej då. Tack gode gud blev de stoppade. Tack gode gud finns det många fler som demonstrera emot, som ställer sig i vägen och vägrar låta nazister rusa fram som en murbräcka. Jag är så fruktansvärt stolt över alla som var där och sa nej! Jag önskar jag hade varit en av er. Den här gången stoppade ni dem. Men nästa gång? Gode gud, låt det inte bli en nästa gång.

I dag, masskjutning i Las Vegas. 58 döda och 500 skadade i detta nu. Finns inte ens ord.

Och så ropen från alla våra ensamkommande Afghaner, varje dag. Häromdan när en synskadad pojke skulle utvisad med sin minderårige bror. Till ett land utan mottagande. Man måste ha mottagande på barn och enligt migrationsverket var detta mottagandet den nästan blinde brodern. Fattar ni? Ett blint barn ska vara ansvarig för försörjning, boende etc i ett land det inte går att hitta detta i. Inte ens trygghet finns. Hur skulle han ha gjort det? Han kunde inte utan tog sitt liv. Brodern fick stanna. Ridå. Fy fan Sverige. Jag skäms så för det vi är och det vi är på väg att bli.

Inga kommentarer: