13 februari 2017

Träna med glädje

Jag är väldigt lyckostyrd i min träning, speciellt under de mörka vintermånaderna, och om jag ska orka ta mig ut eller till gymmet måste jag längta dit och känna ett litet pirr av förväntan och glädje. Det måste vara roligt. Zumba till omotiverande och tråkig musik, finns ju inget värre. Detta är även anledningen till att jag aldrig orkar i väg på några pump-pass längre trots att jag gärna skulle bygga mer muskler. Det är inte roligt. Jag kan också finna glädje i träning som Tabata eftersom det är en utmanandeoch tuff träningsform där jag tränar på jävlar-anamma och snabbt ser en utveckling. Första gången jag gick armgång även om det var typ 30 cm var en kick.

Min bästa träningsformer just nu kombinerar just glädjen i att passen är så roliga och jävar-anammat i att de är rätt så utmanande. Jumping till exempel. Så högintensivt och explosivt. Svetten rinner som man just kommit ur duschen och man vill nästan kräkas efter 30 min. Men så roligt! Farten, studsen och kombinationerna. Det är nästans så man inte fattar hur något så jobbigt kan vara så roligt. Rent konditionsmässigt är Jumping något av det jobbigaste jag gjort, efter att föda barn alltså.
Strong by zumba har ingenting med zumba att göra utom att det är zumba som hittat på detta och därför måste stå med i namnet. Annars är strong väldigt fysiskt, massor av burpees och utfall i de block vi kör just nu. Dock i synk med musik vilket gör det jobbiga så roligt. Det här som hon gör i videon är med i vårt sista block och trots att jag är ganska slutkörd då får jag alltid massor av energi när jag hör de där första tonerna. Den här kombinationen är den roligaste på hela passet och jag bara måste le när jag hör att det är på gång. När man sedan lägger på hoppet ner i planka, sååå jobbigt, men KUL!
Och så skidåkningen då. Träning efter säsong är verkligen en hit. I våras och somras var det löpning och cykling. Nu när det finns lite snö är det skidor både på tvären och längden. Februari blev rätt intensiv med skidåkning utför men jag hoppas verkligen få till mer längdåkning. Det är ju bara för härligt!

Till sist finns det inget mer avkopplande än promenader med lilla hunden. Mitt i skogen, gärna med en skräckpod i öronen.


Inga kommentarer: