26 februari 2017

Sportlovsstart

I fredags hämtade Calle och John mig på jobbet med fullpackad bil och så började vi sportlovet med att dra i väg till Dalarna och mina svärföräldrar. Även om vi har en aningens snö här nu så möttes vi av massa mer när vi kom till Ludvika. Calles föräldrar bor ju en bit ute i skogen så det är alltid väldigt fridfullt där. Perfekt för lite vila. John blev superförkyld på fredag eftermiddag så det var ju lite tråkigt men han har orkat med rätt bra ändå.

Lördagen började jag med en promenad i strålande sol bara Jack och jag.

Sedan hade jag nosat rätt på att det fanns skidspår alldeles i närheten och därför passat på att ta med mig skidorna också. Spåren var sådär med mycket genomslag, dock åkte jag inte mindre än 6 km ändå. I början var det en ganska sönderåkt backe och eftersom jag är så feg för backar spårade jag ur och gick omkull. Kände att det stack till i ryggen redan då men det var inte förrän jag skulle kliva ur bilen tillbaka hemma hos svärföräldrarna som jag insåg hur ont jag hade. Så nu börjar vi sportlovet med förkylt barn och mamma med ryggvärk som innebär att jag blir helt låst när jag suttit ett tag. Aja. det ska väl ge med sig snart ändå.

Mot solväggen vid huset var det närmare 17 grader varmt så vi grillade korv till lunch och John hade jättekul i snön. Han grävde gångar, åkte pulka och stjärtlapp mm allt medan vi andra satt med näsan mot solen. Vilken påfyllning den dagen var!
Självklart såg vi på Mello på kvällen och jag röstade på Jon Henrik och Loreen. Gillade verkligen alla budskap i Loreens låt, den kändes på riktigt till skillnad från det mesta dravlet på Mello. Och jojk är ju bara för stämningsfull. Tycker verkligen En värld full av strider passade in på världsläget nu, speciellt med de ensamkommande som skickas tillbaka så brutalt. Liksom, världen är hård men vi är många som sluter upp bakom er. Hoppas mycket på den i finalen!

Nu är vi i varje fall hemma igen och som vanligt är det så sjukt skönt att komma hem. Den här gången lite mer än vanligt kanske eftersom det inte var kul att åka 2,5 timme med en halvsjuk unge.

Inga kommentarer: