18 februari 2017

När man lirkar fram resultat

För den som inte gillar skidåkning kan ju den här bloggen te sig omåttligt tråkig nu. "Ska hon skriva ett inlägg till om skidåkning" liksom! Och ja, det ska jag verkligen. I dag var det nämligen Johns tur att gå på skidskola. Hur nya saker tas emot vet man aldrig men det verkade positivt att han var glad och förväntansfull inför den. Glad hela morgonen också och när vi kom dit. Skidor på utan problem. Ända tills John insåg hur mycket nytt folk det var i gruppen. John har alltid problem med nya grupper, prestationsångest eller jag vet inte vad det är. Men då tänker jag att sånna här aktiviteter är en bra träning just bara i att vara i en ny grupp. Efter 15 minuters lirk och mut med kakor gick John medpå  att gå bort till de andra. Därefter gick det bara uppför. Visserligen gjorde han saker som att åka runt på skidorna eller springa i pjäxorna bredvid gruppen men vad gör det! När det var dags att prova liften blev John väldigt intresserad och ville inte ens prova varianten som man dra för hand. Det ville dock mamman. Men efter bara ett sådant lätt försök gav han sig på den riktiga knapplisten och fick hjälp på och av. Sedan åkte han plog hela vägen ner utan problem.
Efter två försök var nog Johns energi i bott och då var det tur att det var dags för lunch. Vi hade med korv som vi grillade. Efter lunch var vi med på några åk genom portar men en halvtimme innan avslut var John helt slut, tog sina stavar och skidor och åkte bestämt mot värmestugan. Jag insåg att han hade gett det han hade att ge så vi bestämde att det fick vara bra så. John var nöjd och tyckte att han hade haft kul. Jag var lite slut efter massor av lirkande och (hotande) lagom pushande så jag glömde Johns skidor kvar i Dömlebacken. Fick åka tillbaka och hämta dem lite senare. Jag tycker vi fick bra resultat trots allt i dag, vi får se vad morgondagen har att ge. Vi tar dock med oss pappan då. Jag behöver dela lite på lirkandet.
Hemma fick jag äntligen gå en lång skogspromenad med Jack. Resten av eftermiddagen hängde jag mest i soffan. Denna förkylning som aldrig ger sig!
Till kvälls Mello igen. John dansade som vanligt till alla låtar han gillade. Många. Men vi var överens om att den bästa låten var låt nummer 1, Robin Bengtsson.

Inga kommentarer: