10 december 2016

Adventsfika och belöningar

Den här lördagen går inte till historien som den bästa i familjen Bomans historia. Snarare memoreras (raderas) den som en av de bråkigaste. Dagen började tjafsigt och fortsatte i mindre krig. Till slut går man runt i ett allmänt tråkigt tillstånd av irriterat och surt humör. Det är så mycket tjafs runt Johns påklädningar varje dag att jag införde ett belöningssystem där han får en stjärna varje gång han klär på sig själv och vid tio stjärnor gör vi något roligt tillsammans (Leos, badhuset eller vad han vill). Det finns massa negativt att säga om belöningssystem men hellre det än arg femåring och skrikande mamma varenda gång kläder ska på. Hela jädra skolgången kommer ju ändå vara ett belöningssystem sedan så vad spelar något år hit eller dit för roll? Dessutom kommer de ju sluta i att vi gör roliga saker tillsammans. 

Vi hann faktiskt ha trevligt också den här lördagen och det var väl ren tur att vi skulle bort till Maria och Jocke på adventsfika. Så vi slapp gå hemma och nöta på varandra. Jag älskar de här människorna och barnen kommer så himla bra överens.Vi är ju som sagt 4 tjejer som umgåtts ett bra tag nu och där våra växande familjer får finna sig i att samlas då och då. Den här gången var alla utom en med. Ett tag lekte alla 6 barnen och hade roligt tillsammans trots att de är från under 1 till 10 år. Jag mår alltid väldigt bra av att träffa de här människorna och blir alltid så påfylld när vi ses oavsett vad vi gör. Dessutom fikade vi massa gott och hann prata en hel del och beundra den fina renoveringen Maria och Jocke hunnit med sedan vi var där senast. Finaste barnbordet. Detta minne är det jag verkligen tänker spara från dagen.
Hemma igen försökte vi faktiskt att hålla sams och John och jag satte ihop pepparkakshuset vi dekorerade förra helgen. Dessutom köpte vi pizza och såg Färjestad förlora mot Brynäs och till sist somnade barnet rätt uttröttat i sin säng.
                     
Vårt pepparkakshus vinner nog ingen skönhetstävling men John tycker det är superfint och det är ändå huvudsaken.

Inga kommentarer: