25 mars 2016

Långsam långfredag; 25/100

När jag vaknade i morse halv åtta så klarade jag bara inte av att gå upp. Det var som att kroppen hade stängt av, huvudet var tungt och väldigt luddigt. Om jag var en figur i ett tv-spel skulle energistapeln ligga på rött samtidigt som bilden blinkar och piper. Slut. På. Energi. Fram till halv 11 var jag i det läget. Calle hade dragit på sig en förkylning och var heller inte pigg. John var rätt nöjd med att ta det lugnt han med. Vid 11 stapplade jag runt med hunden här ute och lyssnade på spökpodd. Var dessutom på superintensivt tabatapass igår och det gör att varenda muskel skriker i vånda i dag. Speciellt har jag en liten muskel strax under ena revbenet som jag tror är i ständig kramp. Så att jag stapplade runt med hunden är verkligen, absolut sant. Det var skönt med luft dock, trots olidligt, ruggigt, gråväder.

Vi åkte i alla fall och köpte mängder av påskgodis sen. Dels för att moffa och dels för att ha ifall det kommer några påskkärringar. Jag har fortfarande inte mycket till övers för tiggandet men nu börjar John bli så gammal så det kan hända att det kommer förbi kompisar. Då har jag i varje fall ingen lust att stå där utan något att bjuda på. Vi har hunnit äta väldigt mycket godis sedan dess och säkert får jag i mig lite mer innan dagen är slut. Hehe.
Calle och jag har turats om att vila och hålla John sysselsatt. Medan Calle sov några timmar efter lunch passade John och jag på att påskpyssla såhär fint:
             
Han målade och jag klippte och klistrade. Vi målade ju toapappersrullar till Halloween också och det är verkligen stor skillnad på uthållighet och precision nu mot då. Då orkade han måla knappt en halv. Nu målades det 6 på raken. Det är dock minnet från Halloween som gjorde att merparten av toarullarna fick bli fladdermöss, om än väldigt färgglada. Jag gjorde ägghållare till vår påsklunch i morgon.
På eftermiddagen gick Calle ut med John, trots regn, så jag fick ligga i soffan och läsa och vila. Slumrade också till en stund och det var så skönt. Nu är det kvällen. Jag är betydligt piggare men ser fortfarande fram mot en helt oplanerad helg. Har liksom inte energin för att orka ens planera något större. En tur till mamma på söndag. That´s it. Det är ju tur att vi har hela veckan på oss att göra något kul sedan.

2 kommentarer:

livet på myra sa...

Näh,när vi gick påskkärring så la vi godis i påskbreven. Det tycker jag är en bättre tradition. Tigga kan man ju göra både på knut och halloween så vid påsk kan man låta bli. :D
Kram

Emma sa...

Ja, tror det är så i Sunne! Vi kastade ju in brev med godis och sprang sedan iväg. Hihi! Jättedumt när man bosätter sig någon annanstans! Här ska man ge godis för att få ett påskbrev. Tog några år innan jag fattade det! Pinsamt! (Knut har vi ju inte hitåt, thank god!)