19 oktober 2015

Livets väg

Livets väg är i dag lite krokig. Och lite gropig. Inget som inte kommer att lösa sig till det bästa till slut. Jag försöker ändå relatera de, i det stora hela, små hinder vi får. Det är så lätt att förstora upp saker i sitt huvud. Och med tanke på det som människor i andra länder råkar ut för. Allt jag har. Perspektiv. Trots det har jag rätt att vara lite negativ ibland. Och det är så jag avslutar den här dagen. En aningens negativ. 

4 kommentarer:

livet på myra sa...

Det lät inge bra!! :( Absolut måste man få vara negativ och ledsen. Man lever sitt liv,ingen annans, och man kan inte hela tiden tänka på de som har det värre. Man får förvalta sitt liv på bästa sätt.
Kram kram

Emma sa...

Jo, det kan man faktiskt! Då får man perspektiv på sitt liv utan att noja över små skitsaker.

Men såklart får man vara ledsen för det med. För mig ger det i alla fall perspektiv och det är väldigt skönt att ha ibland. Mitt liv är faktiskt fantastiskt!

Kram

Maria Gartman sa...

Jag håller med er båda två! Det är väldigt viktigt med perspektiv...och du har såklart enorma mängder av det i din vardag. Men det får ju inte innebära att man själv inte är tillåten att känna...? Hur som helst, tråkigt att höra att vägen är trixig. Hoppas kurvorna rätar ut sig! Kram

Emma sa...

Nej, då missförstår ni mig, Maria. Så menar jag inte alls! Men i jämförelse har jag inga problem i mitt liv. Så är det ju och kan vara viktigt att förstå.

Kram