24 augusti 2015

Babbla öronen av andra går bra, men låna ut sina egna betackar vi oss inte med

Jobba, jobba, jobba, hämta John, laga mat, umgås med John, eventuellt träna och sedan jobba lite till. Det läget är jag i just nu rent vardagsmässigt. Ändå kan man nog säga att jag har ett visst flow i mitt liv rent allmänt. Ändå!

Lite annat än flow var det väl i dag när vi hade tid på BVC för 4-års checkup. Jag hade hört att man i annan kommun varit väldigt nitiska med BMI-kurvan på fullt normala barn, samt det man läst om detsamma på facebook. Så jag var lite laddad. Hos oss tog de inte alls upp mat och kost. Så just där var det ingen nitiskhet. Kanske glömdes det bort i allt trugande. Förutom Johns favorit och fördel, prata, var det inte mycket som gjordes utan trug. Jag lurade/trugade på honom ögonlappen för att kunna utföra syntestet (perfekt) och trugade upp honom på vågen och in i mätstickan. Balansgång ville han inte, inget problem eftersom vi vet att han kan balansera. När det kom till hörseltestet var det stopp! Då hade vår envisa unge fått nog och ansåg antagligen att han bjudit till så mycket han hade lust med. Så det fick vi en ny tid till. Vi får väl träna lite på att ha på oss öronkåpor helt enkelt.

Ritar streckgubbar har han inget intresse av men börjar bli en fena på bokstäver, även att forma dem efter mall. Och vet ni! Det går bra utan streckgubbar också. Överlag en väldigt väl genomförd fyra års-kontroll alltså, vi var väl mer eller mindre säkra på att John skulle vägra allt. Älskade egna, underbara, bestämda unge! 
                   

2 kommentarer:

Maria Gartman sa...

Så bra, heja John! Jag har hört om barn som vägrar betydligt mer...haha! 😉

Emma sa...

Gött med barn med starka viljor....eller?! :)