10 juni 2015

Skolavslutning del 1

Nu ni. Nu är det allt sommar. 23 grader varmt under dagen i dag. Jag sitter i detta nu ute i Hammocken och skriver (sommarkänsla megadupersuper på den) med en myggsnurra tänd för med sommar kommer också mygg. Men just nu är det like på den med från mig!

I dag har vi på Dejeskolan genomfört niornas avslutningslunch. En lunch där eleverna är hedersgäster och lärarna serverar. Jag serverade dessa underbara och det var så himla roligt. Och vemodigt. Som det ska vara när man slutar skolan. Från oss släpper vi iväg inte mindre än 10 stycken. Av dessa elever är flera stycken redan utplacerade på 100% i en helt vanlig klass, några har just kommit till Sverige och några stycken är väldigt nyanlända vilket innebär att de inte varit här mer än ca ett halvår. De som varit så kort i Sverige går vidare till ett  introduktionsprogram där de får fortsätta fokusera på svenskan. Tre stycken, som varit i Sverige mellan 1,5-3 år går direkt in på ett gymnasieprogram. Jag vet inte om ni ens förstår prestationen. Det innebär att de tagit godkänt betyg i svenska (!!) och matte. Egentligen ska man ha godkänt i engelska också men det ämnet kan räknas bort om man inte studerat engelska speciellt mycket i sitt tidigare liv. Är man nybörjare i engelska är det nämligen omöjligt (nästan) att nå godkänt utifrån nians mål och kommer til svenska skolan i mitten av högstadiet.

Förutom godkänt i svenska, matte och eventuellt engelska behöver du ytterligare godkänt betyg i minst fem andra ämnen.Det innebär att eleverna har godkänt betyg i till exempel so-ämnen och no-ämnen. Som de studerat på svenska. Sitt nya språk! Det kan jämföras med att DU åker till exempelvis Turkiet eller Ryssland och studerar liknande ämnen på deras språk. Och tar betyg som krävs. Samtidigt som du kanske har knapphändig skolbakgrund från ditt hemland, samtidigt som din familj lever i fara i ett annat land. Jag kan fortsätta! Jag tror inte ens eleverna själva förstår vilken oerhörd stor sak detta är som de har GJORT! Men jag vet och jag är fruktansvärt stolt över dem. Utöver det är de enormt fina människor också. Inte kommer jag att släppa dem. Nej nej, jag vill veta hur det går för dem. Tur det finns facebook och Instagram.

Och vet ni! Vi hade en elev som inte går i nian men som körde ett framträdande för niorna. Han sjöng (rappade?) en Eminem-låt tillsammans med musikläraren. Jag fick rysningar för att det var så fruktansvärt bra! Jag har tur som får höra dem en gång till på de övriga klassernas avslutning men jag önskar att den skulle läggas ut offentligt så jag kan dela den med er. Jag vill att de ska vara med i en tävling eller nåt för de skulle vinna. Och tro mig! Den här killen kommer bli känd genom musik. På ena eller andra sättet!

Inga kommentarer: