4 december 2014

Kalendrar är bra skit!

Fy fabian vad jag bajsar på november. Sjukdom, sjukdom, sjukdom. Plus ett evinnerligt regnande och mörkt som i en kappsäck. Fy tusan vad glad jag är att det blev december och första advent så man fick pynta med ljusstakar och stjärnor. Tända tusen levande ljus och boosta ute med massor av lampor. Vi har visserligen inte massor av lampor ute men ljusglimtarna som grannarna sprider piggar upp mig. Nu du snön, nu kan du komma! Vi har satsat hårt på att följa adventskalendrarna i år också när John nu är tillräckligt stor att begripa dem. Vi har skapat en liten mysig rutin med att på morgonen tända adventsljusen, slå på radion och lyssna på radiokalendern. Öppna den luckan. På kvällen tar vi först fram Johns pixiebok-kalender. Öppnar dagens lucka och läser i boken (Jag menar, en bokkalender!! Kan det bli bättre?! Nästa år ska jag göra en till mig själv!!). Efter maten går vi allesammans ner till soffan och tar fram tv-kalendern och tittar på den tillsammans, äter nån pepparkaka och öppnar luckan. Det var dock först i dag, avsnitt fyra som John blev lite biten av den på tv:n. Jag gillar att det uppstår små stunder där vi stannar upp och tillbringar en stund tillsammans och struntar i tvätt och städning och all skit. 

Lite föräldrajubel också i och med att John på bara några månader gått från blöja hela dan och vägra att ens sätta sig på pottan till att vara helt blöjfri hela dagarna och nu sista veckan både göra ettan och tvåan på toaletten. På förskolan är det heller inga problem sedan två veckor tillbaka, Så duktig pöjk.

Annars snorar vi fortfarande och jag har inte tränat på 3-4 veckor nu. Märks på mitt humör om inte annat. Jag har inte vågat testa den här veckan eftersom det är till helgen det är Göteborg och zumba-konserten, Ville inte riskera några bakslag, Men snart snart kör jag igång igen!!

2 kommentarer:

Maria Gartman sa...

Men vilka roliga nyheter! Helt plötsligt var han redo och då gick allt på en gång. Härligt! Krama honom från mig och rocka Gbg!

Emma sa...

Yes we rocken!! Nu är jag än mer peppad på en barnhem i gbg. Liseberg, universum, Alfons. Hihi, ja det är ju lite genomgående för John att saker bara funkar helt plötsligt. Kram