31 mars 2014

Dilemma eller inte?

Jag har egentligen inget att komma med idag. Det enda som snurrar i mitt huvud är att jag har en kollega som uttrycker sig rätt nedvärderande om eleverna samt har en nedvärderande attityd emot dem. Jag menar, hen kan säga sånt som: "Synd, att han umgås med det där slöddret". Slödder!! Vem säger så om folk? Om barn? Häromdagen fick personen mina elever (jag var ej där!!) att öppna sina väskor för att kolla om en försvunnen laddare var där. Är det ens lagligt! Ingen hade tagit den utan en annan kollega hade lånat laddaren utan att säga till ! Min kollega kan säga; "Å de bara tar och tar" som att eleverna är korpar som snor allt som ligger framme (Inte sant!). Hen tycker alltid att eleverna gjort sitt bästa för att förstöra om en bok är kantstött eller en cd-skiva försvunnen. Skillnaden i tänk mellan oss är såhär för att göra det hela tydligare.

Situation. En elev saknar sin bok med tillhörande skiva. Boken låg nyss på bordet så den måste finnas i närheten.

Kollegan: Gnäller och går på om vem som har tagit den och menar att de (eleverna) bara tar saker för att ta. Hen vill att eleverna ska börja leta igenom sina väskor för att hitta boken. Hen börjar titta på numren på böckerna och inser att en annan elev sitter med den bok som saknas. Hela tiden klagar hen till mig vilka korpar dessa elever är och hur ska man få dem att sluta ta?

Jag: Frågar eleven som sitter med fel bok var han hittat boken. Han pekar på bordet. Jag säger; "Oj, du har nog tagit fel bok" (de sitter bredvid varandra) och när han protesterar ber jag honom kontrollera så att hans bok inte ligger kvar i väskan. Där hittar eleven sin bok, ler lite förläget och lämnar tillbaka den andra boken. Case solved!

Det kan verka banalt men det handlar om hela attityden och vilka förväntningar hen har på elevernas beteende. Skillnaden mellan att tro att de stulit något medvetet eller att de råkat ta fel liksom.

Och vad gör jag då? Känsligt ämne att säga åt en kollega men jag försöker komma med pikar/kommentarer. "Slödder, inte vet jag, jag använder inte sånna ord om folk" eller "Jag är väldigt försiktig med att anklaga eleverna, hittills har INGEN tagit något, inte ens sådant som varit försvunnet" (vi har fyra I-pads i klassrummet med tillhörande laddare), Men denna personen håller bara med mig och säger att hen ääälskar eleverna fast hen uppenbarligen kläckt en annan åsikt alldeles nyss. Jag känner mig i ett väldigt jobbigt läge. Jag tror inte jag kan se mig själv i ögonen om jag inte 1} pratar med kollegan eller 2} pratar med vår rektor.

Hur skulle ni uppfatta en sådan person? Vad skulle ni göra?

Inga kommentarer: